Talnasöfn
Töflur og lķnurit
Mišgildi og dreifing
Mešaltal
og fervik
Besta beina lķna
  Flestir vita hvernig mešaltal margra talna er reiknaš. Allar tölurnar eru lagšar saman og deilt ķ žęr meš fjöldanum. Mešaltal talnasafns er venjulega tįknaš meš grķska stafnum µ og er žį įtt viš mešaltal allra talnanna ķ safninu. Mešaltal safns x sem er śrtak śr žżši er tįknaš meš .

Mešaltal hefur żmsa athyglisverša eiginleika eins og t.d. žann aš summa frįvika frį mešaltali er alltaf nśll. Annaš sem miklu mįli skiptir er aš mešaltal talnasafns er lįggildi af summu fervika frį tölunum ķ safninu. Žaš leišir aftur til žess aš mešaltališ er sś tala sem hefur stystan skekkjuvektor frį talnasafninu.

Fervik milli tveggja talna a og b er (ab)². Mešal-fervik talna ķ safni frį mešaltali safnsins er nefnt fervik talnasafnsins og venjulega tįknaš meš σ² (sigma ķ öšru veldi).

Kvašratrót af ferviki talnasafns nefnist stašalfrįvik talnasafnsins og er tįknaš meš σ. Žaš hefur žann kost umfram fervikiš aš vera ķ sömu einingum og mešaltališ. Mešaltal og stašalfrįvik eru įn efa žęr kennistęršir sem algengast er aš nota til aš lżsa talnasöfnum.

Til žess aš reikna venjulegt mešaltal ķ Excel er hęgt aš nota falliš average en auk žess er bošiš uppį żmis föll til aš reikna ašrar śtgįfur af mešalgildum, t.d. geomean til aš reikna mešalgildi talna sem eru margfaldašar saman.